Sjukstuga

Nu är det JPs tur att bli sjuk. Stackarn. Och eftersom han har tagit hand om mig hela veckan så är det inte mer än rätt om jag tar hand om honom nu. Det är rena rama sjukstugan här. Han nyser hela tiden och jag hostar som en tok. Förhoppningsvis blir det bättre snart. Sprang ner (nej, det gjorde jag inte, jag gick) till Ica nere på hörnet och köpte allt som har med goda bakterier och c-vitaminer att göra. Sen köpte jag tacos till middag. Det är bara tisdag, men det är klart man kan få mysa till det lite iallafall.

Nu ska vi krypa ner under täcket båda två, äta apelsiner och cashewnötter medans vi plöjer igenom några avsnitt av The walking dead. En ny serie som vi har börjat följa. Den är rätt läskig, men det kan vara mysigt att bli lite rädd om man har sin fina pojkvän bredvid sig.

Att vara tacksam

Jag älskar när man får lyckorus. Jag kan få det under de konstigaste omständigheterna. Livet kan kännas jättetrist, vädret kan vara uruselt eller så har man bråkat med någon av sina nära och kära. Men mitt i alltihop kan jag komma på något som gör mig glad och verkligen känna ett lyckorus genom hela kroppen. Plötsligt känns livet mer spännande, man kan ana solen genom molntecket och det där bråket, ja det känns inte alls lika allvarligt längre.

Jag tror att det är viktigt att försöka se det positiva i allting. Självklart måste man få låta sig själv vara ledsen eller nedstämd. Det är viktigt det också. Men istället för att gräva ner sig helt och tillslut nästan leta efter problem så tycker jag att man ska stanna upp. Försöka se problemet från utsidan och tänka efter om det verkligen är så tråkigt, ledsamt, jobbigt. Det finns så mycket att vara glad över här i världen. Varför inte lägga sin energi på det istället?


Jag är så glad över att jag har en så fin familj. Som alltid är där och när det behövs höjer mig till skyarna. Samtidigt som de tar ner mig på jorden igen när jag är alldeles för högt upp och flaxar.
Jag vill ge mitt tack till er idag. Älskar er!

SKITIKEA

Tillåt mig att explodera av ilska!! Jävla skit IKEA-helvete! Vi började skruva ihop byrån vid 8-tiden och blev klara för någon stund sen. Det är inte så att vi är korkade och inte fattar hur man gör, det är den jävla byrån som är idiotisk. Efter många om och men så är den klar. Så vi ställer den på rätt plats och ser att den är lika stabil som en full fjortis i högklackat. Den är helt sne och vajar fram och tillbaka.

Jag blir galen! Var så nära på att slita av tussar från håret och börja grina. Jag orkar inte.

Så nu ber jag er. Finns det någon tapper själ som råkar vara expert på IKEA-skitmöbler som kan hjälpa oss med det här innan jag slänger ut den genom fönstret?!

Garderob - check

Det tog sin lilla tid. Men nu är jag klar. Med garderoben, fick inte plats med hälften ens (varför är det så? När man kollar efter så har man miljarder kläder, men när man väl behöver sätta på sig något så finns det ingenting?), resten hade jag tänkt trycka ner i vår nya byrå. Den har jag dock inte ens tänkt tanken på att börja skruva ihop själv. Man har väl en pojkvän av en anledning?

Tänkte få ihop några julklappar idag också. För i övermorgon är det den första December och då går det undan. Lika bra att börja smått redan nu.

På rätt väg?

Vaknar av att jag inte tokhostar, för en gångs skull. Har ju haft en otroligt jobbig och långdragen förkylning i över en vecka nu och det verkar som att hostan börja ge med sig. Men visst, den är kvar. I allra högsta grad. Men den är inte lika hemsk som tidigare. Det går mot ljusare tider!

På tal om ljus. Hur vacker är inte vintern ändå, en dag som denna. Ingen orkan med iskalla vindar. Utan snön ligger lugnt och fint nere på marken. Och solen gör sitt bästa för att få snön att glittra. Vackert!



Fick ju hem alla grejerna från IKEA igår, med bud. Men vi båda var så slut att ingen av oss orkade bygga ihop något. Det får vara mitt projekt idag. Men allra först ska jag fixa våra garderober. Eftersom vi glömde ta med oss alla galgar från lägenheten så har vi haft alla våra kläder i resväskor. Inte så smidigt. Innan vi flyttade så rensade vi ju båda våra garderober. Slängde flera svarta sopsäckar. (ja jag vet, mycket bättre att ge bort kläderna till välgörenhet. men nu hann vi inte) Jag hoppas att vi gjorde ett bra jobb. För jag orkar inte fixa garderoben hela dagen. Tänkte att jag skulle hinna med en liten julklappshandling också. woop wop

IKEAkaos

IKEA idag. Vad som kunde ha varit en lugn och fin dag bland möblerna slutade i kaos. Vi hittar det mesta på våran lista, och det går relativt fort fram i kassakön. Det är inte alls så mycket folk som man kan räkna med på första advent. När det är våran tur att betala så hänger sig kortterminalen. Inte bara på våran kassa, utan IKEAs alla 108 kassor. Den stackars tjejen i kassan kunde inte göra så mycket åt saken. Utan hon fick parkera vårat kvitto tills det skulle funka igen.

Eftersom jag själv har jobbat i butik i massa år vet jag att antingen tar det fem minuter, sen är det fixat och klart. Ibland tar det timmar. Kanske en hel dag. Vi köper varsin pizzaslize med dryck för 10:- styck och väntar i någon kvart. Ingen ändring. Det stora problemet är att det inte finns kvar någon bankomat på hela stället. Den närmsta är på Ica Kvantum som ligger alldeles för långt bort i denna snöstorm. När det börjar gå upp för oss att vi inte kommer kunna betala med kort på resten av dagen så ringer jag mamma och Benke som sitter i bilen utanför och väntar. Jag berättar vad som hänt och de åker genast med bilen till Ica Kvantum för att ta ut kontanter. Efter någon minut ringer de upp och säger att det är minst femtio personer i kö till bankomaten. Femtio!


Vi kunde inget annat göra än att vänta. Slår oss ner i ett par soffor och väntar i över en halvtimme. Efter det gick allt supersmidigt. Vi får gå före i kön eftersom vi har vårat kvitto parkerat. Skönt!


Tänk va, hade vi inte kollat på den där sista lampan i fem minuter så hade vi klarat oss från allt detta. Ett sånt litet val kunde ändrat allt.

Andas andar?

Hostan är inte min bästa vän just nu, så när resten av folket drog iväg på någon technofest (skulle inte vara speciellt taggad iallafall) så sitter jag här hemma och myser och dricker hostmedicin. När man sitter själv, såhär, i en gammal lägenhet. Ni vet, högt i tak, halvknarriga golv och antika dörrar. Såklart börjar man lyssna efter ljud. Jag har hört minst tre olika ljud jag inte kan förklara sedan vi flyttade in. Men jag är inte rädd. Mest bara nyfiken.

Det är svårt att förklara... Jag är inte troende, när det gäller någon gud. Jag har aldrig trott och jag kommer heller aldrig göra det. Något jag däremot tror på är andar, eller spöken om ni så vill. Att energier finns i våran närhet, varesäg det handlar om gott eller ont.

Jag har hört berättelser där inget annat kan förklara det förutom att det existerar något övernaturligt. Men visst, saker man hört av någon, eller någon som hört från någon kan man tro på till en viss gräns. Enda gången man kan tro på det helt, är när man själv varit med om det.

Jag har varit med om ett flertal, för mig, helt oförklarliga händelser. Jag väljer ut en av dem här.

Jag hade precis kommit hem till min goda vän sedan många år tillbaka. Kommer upp på övervåningen och säger hej till min vän som står i badrummet och sminkar sig. (Jag har känt den här tjejen sedan barnsben och hon och hennes familj har haft många djur. Fåglar, katter, chinchillor, säkert någon hamster också. Men under just den tiden så hade de inga djur alls) I vardagsrummet, som ligger precis vägg i vägg med badrummet så finns det två stora fönster. Det är mörkt ute, så man ser bara silhuetten av soffan som står lutad mot dem. När jag tar det sista steget upp för trappan, sneglar jag in i vardagsrummet och ser en klar och tydlig silhuett av en katt sitta på soffkanten. Den tittar på mig.

Jag tänker inte så mycket på det och vänder mig om mot min vän som fortfarande är kvar i badrummet.

-Jag visste inte att ni skaffat ka....

I samma sekund vänder jag mig om mot vardagsrummet igen för att peka på katten.
Men den är inte kvar. Det är helt tomt. Jag tittar extra noga, men jag ser bara en soffa. Eller silhuetten av en soffa. Det går en kall kår genom min ryggrad och jag tänder lampan. Bara för att se efter ifall det var något klädesplagg eller någon filt som skapat denna synvilla. Men nej. Soffan är tom. Ingenting i närheten kan ha skapat denna osynliga katt och jag börjar förstå.. Jag såg inte fel. Det var inget som kunde ha liknat en katt.


Jag vet inte vad katten betydde, men jag är säker på att den satt där. Om bara för någon sekund.



Ni får själva välja att tro mig eller inte göra det. Men jag vet. Det hände mig. Det är ingen historia som någon annan berättat för mig. Eller för att göra det mer spännande, lägga till några spännande moment. Det var inte särskilt spännande. Det bara hände.
Har ni varit med om något liknande?

Billig taxi

Diskussionen handlar om att vi ska dra vidare någonstans. Och isåfall, vart? Vi har ju nu skaffat oss lyxen att kunna gå ut (nästan) vartsomhelst och fortfarande ha några fjuttiga minuter hem. Men det verkar ändå vara en svår sak att bestämma.

Medans folk pratar i munnen på varandra vänder jag mitt huvud mot fönstret och tittar ut genom fönstret. Snön faller ner. Den faller åt sidan. Den "faller" rakt upp. På samma gång. Total storm. Det känns som att det inte finns något ställe i hela stockholm som kan locka mig så pass mycket att jag skulle vilja röra mig utanför dörren en kväll som denna.

Men vi får se. Jag kanske ska inviga den första kvällen, kunna gå ut och där jag inte tvingas ta en taxi som kostar halva min lön för att komma hem.

Nu är det slut!

Vart ska jag börja? Jag sa upp mig idag...

Men luugn, jag har fixat mig ett nytt jobb. Fem minuter från våran nya lägenhet. Så otroligt skönt! Jag är såklart ledsen att lämna de fina vännerna jag fått under min tid där. Men jag tror och hoppas att vi fortfarande kommer att ha kontakt.

Förutom att säga upp mig, så har jag hunnit med en glöggkväll med min pojkväns släkt och nu sitter vi i våran (underbaaaaaraste, jag kan inte tycka om den mer) lägenhet med några vänner och skålar för framtid och framgång! Hoppas ni har en trevlig kväll!

D-to-the-rama

Drama. Drama, drama, drama. (försöker låta som tjejerna i The hills) Dagen har varit fullt av det och jag hoppas att det blir lugnare framåt kvällen.

Fick reda på att jag är ledig hela helgen, och det tackar man inte nej till. Har faktiskt mycket att göra i helgen, så det passade bra. På söndag ska vi städa ur lägenheten i Rågsved och träffa killen som ska flytta in. Skriva på de sista papprena och byta nycklar. Sen bär det av till IKEA. Tjohooo! Har en lång lista på vad vi ska köpa. Tror det blir hemkörning, för allt kommer inte få plats i bilen.

Jag måste bara tina fingrarna lite innan jag återkommer. FY vad det är kallt ute. Det måste vara olagligt.

Window

Jag är så otroligt trött på att vara sjuk. Jag har visserligen sovit för det mesta. Sömn är den bästa medicinen. Men de få stunder jag är vaken så ligger jag i sängen och kollar på tv. Eller drar fram datorn till sängen och streck-kollar gamla The hills-avsnitt. Jag dör. Jag dör på alla reklamer som går minst 87 gånger per reklampaus. Jag kan nu alla utantill. Nynnar till den fyndiga reklammusiken och inser att jag måste bli frisk nu. Annars blir jag nog mentalsjuk.

Jag kom på det igår. Att jag har inte spenderat en enda dag i våran nya lägenhet och varit frisk. Tänk om jag ser den i ett helt nytt ljus när jag inte är snurrig i huvudet av allt snor. Förhoppningsvis inte. Jag älskar den! Rummet är perfekt stort och väldigt högt i tak. Herregud vad jag älskar den!

Jag lovar att visa bilder snarast, men änsålänge är det några pusselbitar kvar innan jag vill visa den. Men ni kan få se en smygkik på vårat fönster. Mysigt va?

På söndag så är det ju första advent. Förstår ni vilken potential detta fönster har för julpynt?!

Hon lever

Jag lever! Knappt, men jag lever. Ska försöka göra en lång historia kort.

Tog en (vad som skulle bli en väldigt kort) paus från bloggandet, då det enda jag gjorde var att jobba och sova. Så jag tänkte att när dagen kommer då vi ska flytta ska jag sätta igång igen. När vi vaknade på morgonen (i fredags) så känner jag att min hals inte riktigt är med på noterna. Men vi kämpar med att packa de sista lådorna och bär ner allt i trapphuset. Flyttgubbarna kommer och är helt chockade över hur flitiga vi varit. Allt går smärtfritt och vi kommer till våran nya underbara lägenhet. Vi sparade in minst en timme på att göra halva jobbet själva, innan de ens kom, sa de. Det var härligt. Då de ville ha 1000:-/timmen.

När vi sedan landat och fått det mesta på plats börjar min näsa täppas igen och jag pratar mer nasalt än Fran Fine. Lördagen kommer och sjukdomen är nu ett faktum. Jag hostar, nyser och fräser. Ligger mest i sängen förutom när jag hämtar mer Ipren, Echinagard och Strepsils.

Hostan ger inte med sig så jag går till läkarn. Som lugnt berättar att sjukdomen är påväg bort men skriver ut hostmedicin så jag ska kunna sova. (jag hostade så mycket att inte ens JP kunde sova). Tar medicinen innan jag ska gå och lägga mig och känner mig okej.

På morgonen vaknar jag av att jag mår fruktansvärt illa. Magen rullar runt och det vattnas i munnen. Springer upp och spyr och känner mig svagast i världen. Ringer till läkaren och berättar vad som hänt och hon säger att jag förmodligen inte tål medicinen. Jag som aldrig varit allergisk mot något i hela mitt liv. Det är nu lunchtid och jag har inte fått i mig någonting att äta. Jag är så uttorkad och dricker då ett halvt glas vatten. Det dröjer inte många minuter fören det också kommer upp. Jag ringer då, rädd, till läkarn igen. Hon tycker att det verkar konstigt och ber mig bara dricka två klunkar av vätska. Att jag måste hålla koll så att jag inte får några utslag, då kan det vara allvarligt. Hjälp! Jag dricker två pyttesmå klunkar med juice och lägger mig i sängen. Vågar inte äta eller dricka något mer på hela dagen.

När min älskling kommer hem springer han ner till apoteket för att köpa den nya, mildare, hostmedicinen. Han köper även coca-cola (läkaren sa att jag skulle dricka det, för att det är bra med socker) och middag, ifall jag skulle våga prova.

Jag håller på att dö av törst och får i mig några klunkar mjölk. (tror det var det godaste jag druckit på länge) Klarar att äta lite middag så jag fick tillbaka lite krafter.

Vaknade för ett tag sen och känner mig en aning bättre. Hostar fortfarande upp gula monster och min kropp känns som gelé. Men jag lever.

Något annat som också lever (sitt egna liv) är mitt hår. Att leka sjukstuga i flera dagar resulterar i hemmagjorda dreads. You like?

Paus för ett litet tack

Har tagit en liten paus från Kill bill (man kan inte se den för många gånger) och kikade in här. Läser era fina kommentarer och blir alldeles varm i hjärtat! Vad glad man kan bli för några vänliga ord. Jag sitter bara och ler och känner mig jättebra! Det är precis sånt som jag älskar. Att säga en fin mening till någon kostar ingenting, det tar inte mycket tid och det är inte jobbigt. För personen som får höra det känner sig genast gladast i världen och kan leva länge på de fina orden.

Så, Tack! Ni gjorde hela min kväll!

Att vara en snäll flickvän

Det hör inte alls till vanligheten att jag kommer hem från jobbet innan min karl. Men idag blev det så. Och självklart tog jag tillfället till akt och började laga middag tills han kom hem. Vad mysigt det är. Att laga middag till någon som är påväg. Inte för att det var någon superflashig mat (snarare typisk måndagsmat, tomatsoppa med pasta, och nybakad baguette) men jag kände mig ändå som en snäll och fin flickvän som gjorde iordning till min fina pojkvän. Är jag en tönt? (hm, svara inte på det där...)

Jag vill göra det oftare. Eftersom jag har haft jobb där jag slutat sent och kommit hem runt 19.30-21.30 om kvällarna så har det legat sig naturligt att det är JP som lagat middan för det mesta. Men det ska det bli ändring på. Iallafall de dagar jag slutar tidigt. Ni får gärna komma med tips om lättlagade (lets face it, jag är ingen som helst begåvning i köket) och goda rätter! Jag behöver all hjälp jag kan få.



Mmm, nu har vi precis ätit upp och jag inser hur skönt det är att komma hem tidigt. För efter middan så är det inte läggdags, det är massor med timmar kvar. Skönt! Ska nog hoppa på en film eller två. Någon som har något bra förslag? Och nej, jag vägrar ens komma i närheten av någon jävla Paranormal Activity 2. Vi vet ju alla hur det går för mig då.