Andas andar?

Hostan är inte min bästa vän just nu, så när resten av folket drog iväg på någon technofest (skulle inte vara speciellt taggad iallafall) så sitter jag här hemma och myser och dricker hostmedicin. När man sitter själv, såhär, i en gammal lägenhet. Ni vet, högt i tak, halvknarriga golv och antika dörrar. Såklart börjar man lyssna efter ljud. Jag har hört minst tre olika ljud jag inte kan förklara sedan vi flyttade in. Men jag är inte rädd. Mest bara nyfiken.

Det är svårt att förklara... Jag är inte troende, när det gäller någon gud. Jag har aldrig trott och jag kommer heller aldrig göra det. Något jag däremot tror på är andar, eller spöken om ni så vill. Att energier finns i våran närhet, varesäg det handlar om gott eller ont.

Jag har hört berättelser där inget annat kan förklara det förutom att det existerar något övernaturligt. Men visst, saker man hört av någon, eller någon som hört från någon kan man tro på till en viss gräns. Enda gången man kan tro på det helt, är när man själv varit med om det.

Jag har varit med om ett flertal, för mig, helt oförklarliga händelser. Jag väljer ut en av dem här.

Jag hade precis kommit hem till min goda vän sedan många år tillbaka. Kommer upp på övervåningen och säger hej till min vän som står i badrummet och sminkar sig. (Jag har känt den här tjejen sedan barnsben och hon och hennes familj har haft många djur. Fåglar, katter, chinchillor, säkert någon hamster också. Men under just den tiden så hade de inga djur alls) I vardagsrummet, som ligger precis vägg i vägg med badrummet så finns det två stora fönster. Det är mörkt ute, så man ser bara silhuetten av soffan som står lutad mot dem. När jag tar det sista steget upp för trappan, sneglar jag in i vardagsrummet och ser en klar och tydlig silhuett av en katt sitta på soffkanten. Den tittar på mig.

Jag tänker inte så mycket på det och vänder mig om mot min vän som fortfarande är kvar i badrummet.

-Jag visste inte att ni skaffat ka....

I samma sekund vänder jag mig om mot vardagsrummet igen för att peka på katten.
Men den är inte kvar. Det är helt tomt. Jag tittar extra noga, men jag ser bara en soffa. Eller silhuetten av en soffa. Det går en kall kår genom min ryggrad och jag tänder lampan. Bara för att se efter ifall det var något klädesplagg eller någon filt som skapat denna synvilla. Men nej. Soffan är tom. Ingenting i närheten kan ha skapat denna osynliga katt och jag börjar förstå.. Jag såg inte fel. Det var inget som kunde ha liknat en katt.


Jag vet inte vad katten betydde, men jag är säker på att den satt där. Om bara för någon sekund.



Ni får själva välja att tro mig eller inte göra det. Men jag vet. Det hände mig. Det är ingen historia som någon annan berättat för mig. Eller för att göra det mer spännande, lägga till några spännande moment. Det var inte särskilt spännande. Det bara hände.
Har ni varit med om något liknande?