Efter att ha gått i minst 3 kilometer (alldeles i onödan, och dessutom på tok för varmt klädd för denna stekheta början på hösten) så klarade jag av dagens stora uppgift. Att göra min karl överraskad och glad. Han anade ingenting. Åt lunch på hans jobb och stack sedan iväg till Gallerian där jag belönade mig själv med ett par nya höstskor. Äntligen!
Vet att bilden inte är den bästa, men jag orkade inte leta efter rätt ljus. På riktigt undrar jag hur dålig form jag är i egentligen. Jag är helt slut efter den där jävla vandringen. Fast till mitt försvar.. Jag hade en stickad svart klänning med enorm krage, sen jacka (ja, jag vet. helt galet) och varma stövlar på det. Såg att det var 19 grader och sol ute och det kändes. Men det är så det blir den här tiden på året. Man vet aldrig vad man ska ha på sig. För det går så fort. Den blåa himlen kunde ha bytt färg till grått och regnet hade inte varit långt borta. Alla gånger. Det är ju september. Men jag behåller gärna solen lite längre än vad det är tänkt iallafall. Du är så välkommen så, kära sol.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar